Frösådd av pelargoner

 
Att driva upp pelargoner från frö är spännande. Det är inte speciellt svårt att fröså pelargoner det dock finns det några saker man bör tänka på:

Frön

De flesta pelargoner som vi har är förädlade sorter, d.v.s. någon har korsat olika vildarter med varandra för att få fram nya egenskaper. De allra flesta av dessa är inte frökonstanta, d.v.s. om mansår fröna så får man inte samma sort som moderplantan. Dessutom har de flesta av oss flera sorters pelargoner och de flesta fröna är pollinerade av någon annan sort. Därför kan man inte ta frön från en pelargon och så dessa och få samma sort. De rena arterna, även kallade vildpelargoner är däremot frökonstanta, om man tar frön måsta man dock vara säker på att de är pollinerade av samma art, annars uppstår en korsning. Ett sätt att komma runt problemet med icke frökonstanta pelargoner är s.k. F1 och F2 hybrider. För att få en F1 hybrid väljer man ut en moder och en faderplanta och pollinerar modern med pollen från fadern. Genom noggranna val kan man få fram väldigt attraktiva egenskaper hos pelargonen. Varje gång man vill få fram frön av den nya F1-sorten måste man göra samma korsning. F1-hybridisering är kostsamt eftersom det tar mycket tid att hitta en fader och en moder som ger en hybrid som är vacker. Varje hybrid kräver tusentals korsningar tills man hittar en korsning med önskade egenskaper. P.g.a. den höga kostnaden är det bara stora fröfirmor som gör F1-hybidisering. Nackdelen med F1-hybridisering är att när fröfirman slutar med sorten så går det inte längre att få tag i frön eftersom fröfirman hemlighåller vilka sorter man har korsat. Genom att ta sticklingar kan man dock bevara hybriden. Det surrar en hel del rykten om att frön från F1-hybridplantor är sterila men detta är inte sant, däremot får man inte samma sort om man sår frön som man tar själv från F1:or. Det finns dock inget som hindrar att man plockar frön från egna pelargoner och sår dessa. Det kan hända att man har tur och får en ny sort som är vacker, men troligast är att man får en sort med ganska medelmåttiga egenskaper. Det är ju spännande att så frön som man skördat själv och se vad man får för sort. är man inte nöjd med resultatet så kan ju alltid plantan förpassas till komposten.

Odlingsubstrat

Många pelargonfantaster använder torvriketter för sina frösådder, men jag använder helst vanlig såjord i små krukor. Anledningen är att jag tycker att det är svårt att hålla torvbriketterna lagom fuktiga, antingen blir de genomblöta eller för torra. En plastkruka med såjord är betydligt lättare att hålla lagom fuktig. Just fuktigheten är problemet vid pelargonsådd. Om jorden blir för våt så ruttnar fröet. Ett stort problem vid pelargonsådd är sorgmyggor vars larver äter upp fröna. Det är vanligt att sorgmyggorna kommer med jorden. För att vara säker på att inte få in sorgmyggorna med jorden bör man sterilisera jorden: Lägg jorden i en långpanna, fukta den med en blomspruta, täck med aluminiumfolie och sätt in i ugnen 150 grader 20 minuter. Det luktar inte gott, men vad gör man inte för att slippa sorgmyggorna.

Sådd

Lämplig såtid för de flesta pelargoner är i januari-februari, men man kan så pelargoner året runt. Vissa vildpelargoner är bäst att så i augusti eftersom dessa har sin tillväxtperiod under vintern. För att förkorta groningstiden bör man blötlägga fröna i ljummet vatten 1-2 dygn. Sedan planterar man fröna cirka fem millimeter under jordytan i fuktig (inte blöt) jord. För att hantera de små fröna harman god hjälp av en pincett. Man kan plantera flera frön i samma kruka bara man inte sår dem för tätt. Var noga med att märka krukan med sortnamn. Jag brukar använda en bit maskeringstejp som jag fäster på krukan. Man kan också använda sticketiketter, men jag undviker detta eftersom mina katter gärna drar upp etiketterna ur krukan. Sedan täcker man krukan med plast som man gjort lufthål i eller placerar krukan i ett miniväxthus. Om man har möjlighet kan man sätta krukan på ett varmare ställe, jag brukar ha mina i pannrummet. Det gäller då att vara extra noga med vattningen eftersom jorden torkar väldigt fort när det är varmare. Groningstiden varierar väldigtmycket mellan olika sorter och beror också mycket på hur färska frön man har. De snabbaste fröna jaghar haft grodde på bara en vecka, men oftast tar det minst två veckor. Vissa vildarter kan ta flera år på sig att gro så det gäller att ha tålamod och vattna lagom mycket. Lättast vattnar man frösådden med en blomspruta.

Omplantering

När fröna hr grott och plantan har fått minst två riktiga bladpar (utöver hjärtbladen) är det dags för omplantering. Med hjälp av en tesked gräver man upp plantan och försöker att störa rötterna så lite som möjligt. Plantera plantan i en liten kruka med vanlig blomjord. När plantan blivit omplanterad i den mer näringsrika blomjorden så brukar tillväxten ta riktig fart. För att få fina kompakta pelargoner bör man ge dem tillskottsljus. Det enklaste är att hänga upp ett lysrör endast 10 cm över plantan (inte högre!) 12-14 timmars ljus brukar vara lagom och för att hålla tiden bör man använda en timer. När plantan har kommit igång att växa ordentligt är det dags för en toppning. Var hård och toppa plantan långt ner. Det är nästan omöjligt att döda en pelargon genom att toppa för hårt. Den avklippta toppen kan rotas som en stickling.

Inköpställen för frön

Impecta har flera sorters pelargonfrön lill bra pris

Lilla Fiskaregatans trädgårdsbutik säljer pelargonfrön från flera fröfirmor, bl.a. Unwins och Thomson & Morgan. Priset är dock ganska högt.

Om du är medlem i Pelargonsällskapet kan du köpa vildpelargonfrön till mycket låga priser.

 
 
Sidan uppdaterad 2004-06-20
 
Copyright 2004 Martin Peterson